Bättre rik och frisk?
Jag har sagt det förut, och säger det igen. Det är ett kyligt Sverige vi lever i – inte enbart vädermässigt.
Det är absurt att polisen behöver vädja till allmänheten om att inte behöva avhysa uteliggare ur trappuppgångar vid hård kyla.
Problemet med tiggare ska lösas genom att förbjuda dem. Dessa marginaliserade människor som vi medborgare inte ens tittar på. De som vi fått lära oss att inte ge något enstaka mynt till.
Arbetslösa, sjuka och pensionärer beskattas högst. Arbetslöshetsersättningen har stått stilla i tio år och reellt minskat med 2000 kronor i månaden. Samtidigt har de tuffare tagen inte medfört minskad arbetslöshet.
Möjligheten att dra av kostnad för medlemskap i fackförening har tagits bort för vanliga dödliga. Men arbetsgivarna har fortfarande rätt att dra av kostnaden för medlemskap i arbetsgivarorganisation.
Svältlöner utomlands och skyhöga utdelningar till aktieägare berör oss inte nämnvärt. Vi fortsätter lugnt att handla billiga produkter samtidigt som vi förvånas över att svenska, dyra produkter inte bär sig.
Sverigedemokraterna anklagar det ledande partiet i landet för plagiat av deras rasistiska politik. Och SvD-journalist tecknar stödprenumeration på überrasistiska Dispatch International av ”demokratiskäl”.
Alla dessa välgörenhetsgalor. Reklampelare för företag. Vinstmöjlighet för privatpersoner. Är det vad som krävs för att hjälpa andra?
Bättre rik och frisk än fattig och sjuk. Skit i andra och sköt dig själv. Vaddå varenda unge?
Fattigdom finns inte i Sverige! I alla fall om vi blundar tillräckligt hårt och vägrar att se.
