Migrationspolitiken är ur led
I mitt twitterflöde förekom i veckan en uppgift om att personalen på Migrationsverket belönas med 4.500 kronor per utvisad/avvisad. Blev i vanlig ordning upprörd, men hittade naturligtvis inget belägg för uppgiften.
Däremot fick jag en dementi, likaledes i twitterflödet. Det ska alltså inte gå till på detta sätt, men antalet utvisade/avvisade uppgavs påverka handläggarnas löner positivt. Jag har inte hittat något belägg för detta heller.
Funderar dock på om det finns någon slags belöning för antalet uppehållstillstånd. Eller är Migrationsverkets uppdrag att avvisa/utvisa? Kanske är uppehållstillstånd bara något slags olycksfall i arbetet, som helst inte ska förekomma.
Människor kommer till Sverige från krigshärdar och elände. De behandlas visserligen bättre här än i många andra länder. Och visst tar vi emot många. Jag tror att vi förmår det. Men hur tar vi emot dem?
Regeringen kräver att polisen prioriterar verkställighet av utvisningar. Det ska gå snabbare. Polisen håller med om att arbetet bör vara effektivt, men vill inte glömma den mänskliga faktorn.
Gränspolisen jagar papperslösa vid bland annat borgerliga vigslar och hos barnpsykiatrin. Personer med utländskt utseende kontrolleras allt oftare. Bäst att alltid bära med sitt pass.
De redan utsatta och marginaliserade papperslösa kan bara få vård om de betalar för den. Det har de oftast inte råd med och blir därmed nekade den. Även barnen.
Vad gör då vår Migrationsminister, som jag nu med besked lärt mig heter Tobias Billström. Jo, han närmar sig Sverigedemokraternas politik och Åkesson anklagar honom för att plagiera den.
Sverige har förbundit sig att respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna. En av dessa är rätten till hälso- och sjukvård. Sverige har också förbundit sig att följa Barnkonventionen.
Vackra ord visserligen. Men finns det något bakom?
