Skärselden 2013 borde privatiseras
Endast den starke är stark nog att gå igenom ett eller flera år i skärselden arbetslöshet. Är det en utsortering? Ibland finns helt enkelt inte något arbete att få, oavsett antal ansökningar och oavsett nedlagd tid. Men alla betraktas som potentiella fuskare.
Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister, anser att det är viktigt att arbetsförmedlare kontrollerar att arbetslösa söker arbete. Det är väl ungefär det enda de gör, förutom att de hotar med att dra in ersättningen i princip varje gång de hör av sig. Straff och kontroller. Ett mentalt fängelse som sätter ned individens kraft. Du är helt enkelt inte värd ett vitten.
Stora pengar rinner ut till diverse coachföretag. En del seriösa, andra mindre seriösa. Jag vägrar att tycka att deras anställda – ”med en brokig bakgrund” - berikar de arbetslösa. Den enkla sanningen är nog att en stor del av dessa företag och deras anställda berikar sig själva.
Även handläggarna på arbetsförmedlingen har en brokig bakgrund. Mycket få av dem hjälper till. På riktigt. Det talas mycket om den åtgärdsplan man som arbetslös måste ha. Men detta dubbelsidiga menlösa papper uppdateras genom att två kontaktdatum byts ut med jämna mellanrum. Detta kallar inte jag för åtgärdsplan.
Arbetsförmedlingen är en stelbent och tungrodd betonghäck som förnedrar och slår på stackars satar som redan ligger. Och som inte har något annat val än att fortsätta gå dit. Ytterst är detta som bekant politikernas ansvar. Men något utrymme för mänskliga hänsyn finns väl ändå? Eller?
Varför inte – i detta privatiseringsglädjens tidevarv – ta steget fullt ut och privatisera arbetsförmedlingen?
Fredrik Reinfeldts vänner - ”de etniska svenskarna mitt i livet” - som enligt honom har mycket låg arbetslöshet behöver ju inte bry sig. I bakgrunden kan Åkesson fortsätta att applådera.
